Tal 1 Maj

160501_Sara_1 maj_peråkepurkKamrater, 1 Maj-firare, vänner

Detta är dagen då vi står upp som en. Detta är dagen då vi tillsammans knyter våra nävar i kamp för ett annat samhälle, ett vackrare samhälle. Detta är dagen då vi firar våra historiska segrar och blickar mot nya. Tillsammans för att samla kraft.

Arbetarrörelsens styrka kan välta berg. Det är dags att åter igen samla kraft.

För det roffarsamhälle vi lever i håller inte. De rika blir rikare och kvar står vi andra. Vi lever i ett samhälle där eliterna kan smita från skatt, trixa med brevlådeföretag och placera sina rikedomar i varma skatteparadis, samtidigt som de välbeställda på hemmaplan klagar över för höga skatter och kräver bidrag för att klara sin vardag.

Vi kan se hur RUT, ROT och andra avdrag ger Danderydsfamiljerna över 8000 kronor om året i bidrag, medan de arbetslösa, de deltidsarbetande undersköterskorna och sms-anställda ungdomarna ska leva på smulorna som de superrika lämnar efter sig.

För det roffarsamhälle vi lever i håller inte. Vi har en trixande elit som har undanhållit 46 miljarder i skattepengar från allas vår välfärd. Dessa pengar hade till exempel räckt till förskoleplatser med personal och lokaler för 334 000 barn. De superrikas skatteflykt är vår tids kris. Det borde vara den svenska regeringens högsta prioritet att tvinga dessa skatteflyktingar att göra rätt för sig!

För skatteflyktingarna kommer inte att göra detta av sig själv. Därför behöver vi en regering som gör politik av den vrede som mullrar runt om i Sverige. Den vrede som vill ha rättvisa. Den vrede som kräver att även de rikaste ska göra rätt för sig och bidra. Sverige behöver så klart än en gång börja beskatta förmögenheter, stora arv och dyra flådiga hus.

De är genom att omfördela från rik till alla oss andra som vi kan bygga ett solidariskt och rättvist samhälle. Ett samhälle där din bakgrund inte spelar roll. Varken storleken på din plånbok, ditt kön eller om du råkar vara född här på CSK eller på något annat håll i världen.

För varken idag eller tidigare i historien står huvudkonflikten mellan någon som flytt hals över huvud från infernot i Syrien och rätten till trygg välfärd i Sverige. Den står mellan oss som vill solidaritet och de som kräver mer för egen del men tycker att undersköterskorna i omsorgen har en för fet månadslön.

Idag är det första maj. Den internationella arbetarrörelsens dag. Detta är dagen då vi tillsammans knyter våra nävar i kamp för ett annat samhälle, ett vackrare samhälle. Detta är dagen då vi lyfter blicken och riktar den mot de verkliga problemen.

Skatteflyktingarna, de internationella storbolagen som struntar i socialt ansvar och enbart bryr sig om sin egen förmögenhet och möjlighet att bygga sig en ny pool. För ett kapitalistiskt samhälle – ett samhälle där samhällets resurser ägs av några få, kommer aldrig ge solidaritet och rättvisa.

För kamrater, vänner, mötesdeltagare. För några veckor sedan gick Findus i Bjuv ut och sa att de skulle lägga ner sin produktion. De går med vinst. Nomad Foods har ägt fabriken i mindre än ett halvår. De lägger inte ner för att det är svårt att sälja ärtor. De lägger ner för att göra några giriga aktieägare glada runt om i världen. Och efter sig lämnar de hundratals arbetare vars liv aktieägarna på brittiska Jungfruöarna struntar fullkomligt i.

Ett steg regeringen måste ta är att göra det svårare att lägga ner företag som går med vinst. Det måste kosta att som internationellt företag strunta i de människor som varje dag går till sitt arbete och genererar vinsten för att några få ska leva i smaklöst överflöd.

Det kapitalistiska samhället av idag fungerar så. Några få äger och dikterar villkoren för oss andra. Och allianspartierna har gjort det lättare. Sms-anställningar, visstidsanställningar som staplas på varandra, deltidsanställningar, timanställningar. Arbetsgivarna ger inte jobb. De tar vår frihet och kräver mer flexibilitet. Vi ska böja oss.

Och nu höjs röster från högerns företrädare att det ska gå ännu lättare. Lägre löner är den nygamla parollen som har fått centerledaren Annie Lööfs och Liberalerna Jan Björklunds ögon att tindra under hösten. Men om vi andra håller ihop kommer de inte lyckas. Tillsammans kan vi förändra. Tillsammans kan vi kräva rättvis och progressiv beskattning av överflödet. Tillsammans. För att kämpa oss till kortare arbetstid och vettiga löner som går att leva på. För alla.

Världens rikedomar blir allt mer ojämlika. I Sverige finns det 147 miljardärer som blir rikare och rikare samtidigt som ropen om lägre löner och sämre villkor för vanligt folk hörs från Moderaterna och deras allianskompisar. Konflikten blir inte tydligare än så.

Vi kräver krafttag mot skattesmitare och lyxlirare som vill göra avdrag på allt från poolrengöring till läxhjälp för de egna barnen. Medan Annie Lööf vill se sänkta löner för den omsorgspersonal som inget hellre vill än att få en rimlig lön för det ovärderliga arbete hon gör. Och medan Anna Kindberg Batra vill göra oanmälda besök hos sjuka och människor som har försörjningsstöd. Jag vill hellre se oanmälda besök hos de finansvalpar som gömmer undan skattemiljarder från allas vår välfärd.

För så är det. De rika blir rikare och hålen i välfärden växer sig större. För trots att Vänsterpartiet lyckades tvinga regeringen till en historisk och nödvändig förstärkning av välfärden på 10 miljarder årligen, så hann alliansregeringen svälta ut välfärden med 140 miljarder. Och detta märks.

Det märks när vi ser att sjukskrivningstalen i Region Skåne är uppe i 22 dagar per år och medarbetare i snitt. Tempot i sjukvården är så uppskruvat att personalen arbetar sig sjuk, när deras uppdrag är att göra andra friska.

Det märks när vi ser arbetsförhållandena i omsorgen. Kvinnor som sliter hela yrkesliv på deltid med att vårda, trösta, glädja och ta om hand för en spottstyver. Kvinnor som sen går i pension med en inkomst som är under fattigdomsgränsen.

Det märks när vi ser hur barngrupperna i förskolan växer och anhörigvården ökar i takt med att äldreomsorgens resurser sinar.

För att de 147 svenska miljardärerna ska få bada i sina pooler ostörda. Sverige behöver omfördela resurserna.

Första maj handlar om gå samman och kämpa ihop. Det gör vi i år också. Varje dag. Runt om i hela världen. Just nu vandrar miljontals människor på gator och torg, knyter sina nävar, formulerar krav för en rättvis värld. För en annan värld är inte bara möjlig. Den är faktiskt helt nödvändig.

För vi vet att det är människans behov som måste överordnas ekonomin. För vi vet att det är den orättfärdiga fördelningen av samhällets rikedomar och makt som är problemet. För vi vet att det är omfördelning som måste till. För när vi ger efter förmåga och får efter behov så kan vi bygga ett vackrare, rättvisare och bättre samhälle. Ett socialistiskt samhälle.

Tack!

/Sara

Foto: Per-Åke Purk

Jag deltog i manifestationer i Kristianstad och Hässleholm. (Det talade ordet gäller.)

About svenssonsara

Välkommen till min blogg. Här skriver jag om det politiska arbetet i regionen kring t ex sjukvård och kollektivtrafik, om feministiska visioner, om drömmar om ett klasslöst samhälle och om sånt som gör mig riktigt förbannad. #vpol
This entry was posted in Uncategorized and tagged . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s